I'm holding up

Jag håller än så länge målet med minst ett inlägga i veckan, jippie! :D

Just idag mår jag dock inte så bra... Att under gårdagen (mitt i all stress innan jobbet) få ett samtal om att någon man älskar bara har timmar kvar i livet... Det var riktigt tufft och det värsta var att jag inte kunde vara där, jag hade inte hunnit. Efter att ha gråtit floder och rensat tankar känns det bättre. Men nästa gång jag kommer till farmors hus, kommer hon inte att vara där. En sån tomhet. Skönt att detta besked inte kom som en chock då hon varit inlagd på sjukhus ett tag. Men det känns i hjärtat. Detta är första gången jag förlorar någon närstående och det är svårt att veta hur man ska reagera samt när man ska "sluta sörja". Men whatever, det får ta den tid det tar! Jag saknar dig redan farmor <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0